• 

Stigar norr om väg 148

4. Först till vänster en skeppssättning i en grav från järnåldern.

På andra sidan av stängsel och en mindre väg, västerut står Bro ojkar 2 st. bautastenar som det finns en sägen om:

Det var en man som hade en dotter som var blind och han begavs sig av mot Bro kyrka för att offra oxarna/ojkarna för att då kanske hans dotter kunde få synen åter. När de var där stenarna står idag så sa dottern – Far jag ser kyrkan! Så bra tyckte fadern då behöver jag inte offra oxarna och så vände han om för att fara hem. Då blev oxarna förstenade och den stackars flickan blev åter blind.

Fortsätter man nu på stigen vandrar man igenom ett gravfält. I höjd med ojkarna på vänster sida ser man en hålväg, som är en väldigt gammal typ av väg/stig. På samma sida en grav som Hilfeling avbildade 1800.   Sedan till höger ett bronsåldersröse med många mindre gravar runt omkring. Därefter på samma sida en skeppssättning som följs av ytterligare en hålväg, som stigen korsar.

Betesgynnade arter som växer i området är vildlin, backtimjan, solvända och darrgräs.

5. Lite längre fram på båda sidorna om stigen ligger bronsåldersrösen samt runt varje röse många mindre gravar. Det vänstra röset har i kanterna haft flera resta kalkstenar, som kan ha varit resta bildstenar. Idag finns bara nederdelarna av dessa kvar. Efter att stigen delat sig (håll höger) en liten skeppssättning på vänster sida. På höger sida framför en kalkugn en liten hällkista. Om man går fram till kalkugnen kan man se en kantkedja av grå stenar, man har alltså byggt kalkugnen ovanpå en grav eller ett röse. Efter kalkugnen kan man välja vänster eller höger.

6. Väljer man höger (den korta stigen) kan man vika av från den och gå lite norrut in i skogskanten.  Då kommer man in i ett väldigt gammalt åkermarksområde med stensträngar (kanske ett av de äldsta på ön). På åkrarna en del gravar varav många inte är registrerade.

7. Går man vidare på stigen österut kommer man att passera ett stort bronsåldersröse med flera resta sydstenar och många mindre gravar runt omkring röset. Sedan fortsätter stigen som blir mindre genom grinden söderut tills man kommer åter till väg 148 mellan Visby och Fårösund. Det berättas att mitt emot Bro stainkalm, där hövdingen Baldur skall ligga begravd, finns det på den gamla landsvägen runor på hällen som säjer: ”Eiso lang oc ucho bred findis skato mino”. På svenska ”tömmar lång och ok bred finns skatten min”

8. Om man väljer den vänstra stigen efter kalkugnen, som också är den längsta, ligger det i skogskanten till höger en stensättning med tydlig kantkedja. Därefter passerar man igenom en stor ring av glest placerade stenar.

9. Precis innan man passerar igenom grind ligger det vänsterut i hörnet innanför nätet en grav med tydlig kantkedja. Därefter är det inte många fornminnen som ligger nära och är lätta att se vid stigen. Stigen delar sig sedan och viker ut på skiftesvägen, även kallad ”Spodarvägen”, åt höger. Halvvägs på denna väg på vänster sida står en gammal grindstolpe lutat mot ett träd.

10. Efter att ha vandrat vidare kommer vägen fram mellan 2 fornborgar, skyltar finns som pekar ut var de ligger. Det är mycket ovanligt att fornborgar ligger så nära varandra. Det växer några orkidéer mellan vägen och den högra fornborgen nära stättan. I skogen på flera ställen nära vägen finns det slukhål där vatten rinner ner och kanske fortsätter ända bort till Lummelundagrottorna.

11. Sedan kommer man fram till den gamla vägen mellan Bro och Väskinde kallad för ”Prästvägen”. Innan man går ut på den är det ett gravfält till höger.

12. Nu har man flera valmöjligheter. Tar man till vänster på Prästvägen kommer man ganska snart in i Väskinde socken, men innan dess ligger det ett stort bronsåldersröse på höger sida.

13. Om man väljer att gå rakt fram när man har kommit fram till Prästvägen kommer man ut på heden mot Åby. Den korsas längre fram av den nya stora vägen mellan Bro och Väskinde, den s.k. Flygrakan eller Brorakan.

14. Går man höger på Prästvägen kommer man efter ett tag fram till en ny korsning. Det står fortfarande på vänster sida en gul järnstolpe där det tidigare satt en skylt med namnet Åby. Tar man den vägen passerar man efter ett tag en kalkugn sedan korsar vägen Flygrakan. Fortsätter man rakt fram på Prästvägen mynnar den ut på Flygrakan söderut nära kyrkan i Bro vid väg 148.

15. Väljer man i denna korsning att gå höger går man in på ”Svartsumpsvägen”, som slutar på en kvarvarande del av gamla landsvägen till Visby. Väljer man vänster när ”Svartsumpsvägen” slutar kommer man ut på 148 nära Bro kyrka. Tar man höger är man strax ute på 148 mot Visby. Passerar man 148 kommer man in på en av de andra kulturstigarna som leder åter till Bro stainkalm.

Man kan ju när som helst vända och gå tillbaka samma väg som man kom.   

Större delen av områdena som stigarna leder genom är av riksintresse för kulturmiljö.